Om man slå ihop dennuvarande statsministern av Sverige med statsministern som ledde Socialdemokraterna och landet i början av 2000-talet: Stafan Löfven och Göran Persson, så får man faktiskt namnet Stefan Persson (eller Göran Löfven, men det känns inte alls lika intressant på den här bloggen).
Statsministern Stefan Persson skulle kanske vara en suverän statsminister om han fick de båda herrarnas bästa ledaregenskaper och ideologiska profil i en skön mix. På många sätt är Löfven och Persson sina motsatser, men de är också lika i en hel del.
På Wikipedia kan man läsa detta om Stefan Löfven:
Stefan Löfven arbetade både på posten och på sågverk innan han 1979 anställdes som svetsare på försvarsindustriföretaget Hägglund & Söner i Örnsköldsvik, där han stannade till 1995. På Hägglunds träffade han sin blivande hustru, Ulla. Sitt första fackliga uppdrag fick han 1981 då han valdes till kontaktombud på arbetsplatsen. Genom åren har han haft en rad fackliga uppdrag. År 1995 började han som centralt anställd ombudsman i dåvarande Svenska metallindustriarbetareförbundet (Metall) och har bland annat arbetat med avtals- och internationella frågor. Från 1998 var han internationell sekreterare och åren 1999–2002 chef för organisationsenheten. År 2001 valdes Stefan Löfven till biträdande förbundsordförande och på IF Metalls konstituerande kongress i november 2005 valdes Stefan Löfven till förbundsordförande.
och detta om Göran Persson:
Persson gick ut Teknis i Norrköping, nuvarande Ebersteinska gymnasiet, 1969, genomförde den grundläggande värnpliktsutbildningen vid Södermanlands regemente (P 10) som handräckningsman vid vaktstyrkan på Östra militärområdsstaben(Milo Ö)[1] i Strängnäs och studerade sedan vid Högskolan i Örebro (numera Örebro universitet). Efter oavslutade högskolestudier (i främst sociologi) blev han 1971 ombudsman i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) och sedan studiesekreterare i Arbetarnas bildningsförbund (ABF). Mellan åren 1977 och 1979 var han heltidsengagerad ordförande i skolstyrelsen i Katrineholms kommun och därefter blev han invald i riksdagen. År 1985 utnämndes han till kommunalråd i Katrineholms kommun, och under den här tiden gjorde han sig bland annat känd som en effektiv och målmedveten beslutsfattare.